Så var det äntligen dags igen, höstsäsongen startade borta mot Hällesåker där Azaleas klättring mot säker mark och vidare uppåt skulle påbörjas. Med lokalfotbollens eviga dilemma och problematik att när man egentligen har tid att genomföra den är från mars-början av juni och 1:e september tills slutet av oktober. Eftersom att 1/3 fortfarande har semester och den i storstädernas centrumlag även ytterligare tredjedelen med studenter som inte är hemma förrän universitetet börjar igen så var det inte det starkaste laget som kunde ställas på banan. Många motståndare har dock samma problem och noll eller fem träningsmatcher innan första tävlingsmatchen ger nog lika mycket.
Men 14 mer eller mindre starka spelare fick vi till slut ut, några sjuka, lytta och halta fick vara med men det skulle inte visa sig röra oss alls. Rutin i massor fanns i Martin, Bolton och Kappe men annars var det oerhört ungt lag, med övriga födda 2002, 2003x2, 2005x4, 2006, 2007 och 2009 varsin gubbe.
Instruktionen innan match var i stora delar enkel, vi visste att det skulle bli kamp, tufft och att dom som sprang och ville mest i slutändan skulle få de tre poängen. Detta var inte matchen att föra fotbollen framåt direkt. Hällesåker startar absolut bäst och är oerhört nära att ta ledningen i inledningen, sen äter sig Azalea sakta men säkert in i matchen, och upptäcker att det finns ett visst övertag i snabbhet mot deras backar. Detta utnyttjas efter ca halvtimmen när det blir fullständigt haveri och kortslutning hos Hällesåker och Ville smiter mellan back och målvakt, är först på bollen och blir i ett senare skede fälld och straffen är ett faktum. Den sätts enkelt av Charlie.
Därefter tuggar Azalea igång mer och mer, Thomas (som är hemma på sommarlov för pågående studier i England) var lika bra som vanligt och 3 min på plan räckte för att skicka motståndarbacklinjen till Lindome och snyggt släppa den till #66 Axel som inte gör något misstag och säkert placerar in 2–0 strax innan halvtid.
Halvtid och en stabil ledning, men som snabbt kan svänga om man ej tar jobbet eller tappar fokus. Det håller på att ske direkt när de skjuter i stolpen, och lyckligtvis är returen som skjuts in offside. Det väcker dock de orangea som därefter ånyo tuggar sig in i matchen, debutanten Milo (född 09) kommer in på mitten, och Thomas gör därefter sin ’signature move’ som slutar med ett otagbart stolpskott. Hällesåker börjar chansa mer och mer och trycka upp folk, det blir mycket inlägg men det plockar backar plus målvakt säkert bort och andrabollarna är vi med på. Med ca 15 kvar kommer till slut 3–0, vi får upp bollen till Axel, som snyggt chippar fram Fredrik som motläggsstrumprullar sig fram, igenom och förbi målvakt och back och enkelt kan skjuta in bollen. Hällesåker fortsätter gå för det och tyvärr blev det ingen nolla denna gången, Elias stod emot allt som Hällesåker sköt mot honom, men Boltons nick blev honom övermäktig. Det skulle dock inte bli dagens sista mål utan en omställning i slutskedet utnyttjas på bästa sätt, Elliot har tagit en monsterlöpning (efter att redan ha sprungit 2 mil på mitten) och Thomas släpper i helt rätt läge och Elliot gör inget misstag när han gör karriärens första seniormål. Strax därefter blåser domaren av och en otroligt viktig seger för Azalea kan räknas hem.
Fantastisk insats av samtliga. Inställningen var den bästa i år och kan vi ha samma varje match blir det en rolig höst! Jättekul att se så många yngre som tar för sig och att vi har 9/14 med bakgrund i föreningens juniorlag. Härnäst väntar Styrsö hemma på fredag 22/8 19:45, varmt välkomna då.
/Rasmus ’Räven’ Linderås
